Den 1 juni 2025 träder nya regler för gårdsförsäljning av alkohol i kraft i Sverige – en historisk förändring i svensk alkoholpolitik. Många ser reformen som en efterlängtad möjlighet för småskaliga producenter och landsbygdens utveckling, men frågan väcker också oro för folkhälsan. Kan gårdsförsäljning bidra till en mer levande dryckeskultur eller riskerar vi att undergräva folkhälsoarbetet som Systembolaget har stått för i decennier? I detta inlägg belyser vi argumenten för och emot och granskar forskning och erfarenheter från andra länder – för att reda ut om gårdsförsäljning är ett hot eller en möjlighet för folkhälsan.
Vad är gårdsförsäljning?
Gårdsförsäljning innebär att småskaliga producenter av exempelvis vin, öl och cider får sälja sina produkter direkt till besökare på plats, utöver den försäljning som sker via Systembolaget. De nya reglerna syftar till att stärka besöksnäringen, skapa nya möjligheter för landsbygdsföretag och anpassa svensk lagstiftning till den europeiska utvecklingen.
Endast producenter som själva tillverkar alkoholen omfattas av reformen och försäljningen får ske i samband med studiebesök, provningar eller andra guidade aktiviteter. Det finns också tydliga mängdbegränsningar och krav på information till kunderna kring ansvarsfull alkoholkonsumtion – allt för att upprätthålla ett högt folkhälsoskydd.
Argument för gårdsförsäljning ur ett folkhälsoperspektiv
Förespråkarna menar att gårdsförsäljning kan ske på ett ansvarsfullt sätt utan att äventyra folkhälsan. Eftersom försäljningen sker i liten skala och under kontrollerade former, är risken för missbruk mindre än vid bred detaljhandel. Småskaliga producenter och deras verksamheter är ofta beroende av ett gott rykte och personliga kundrelationer, vilket ger incitament för att informera om ansvarsfull konsumtion.
Vidare kan gårdsförsäljning minska incitamenten för svartförsäljning och resor över gränsen för att köpa alkohol – vilket i förlängningen kan leda till bättre översikt och kontroll över konsumtionen. Gårdsförsäljning kan därmed stödja folkhälsan genom att flytta försäljningen till lagliga, reglerade kanaler.
Dessutom kan närheten mellan producent och konsument bidra till en större medvetenhet om kvalitet, ursprung och måttlighet, snarare än volym och lågprisfokus.
Argument mot gårdsförsäljning och potentiella risker
Motståndarna – främst inom folkhälsoorganisationer och Systembolaget – varnar för att all ökad tillgänglighet till alkohol i samhället kan få negativa folkhälsoeffekter. Även om gårdsförsäljning sker i begränsad omfattning, kan den på sikt leda till att den svenska alkoholmodellen urholkas, med ökad konsumtion och fler alkoholrelaterade problem som följd.
Det finns också en oro för att kontrollen kring åldersgränser och ansvarsfull försäljning kan bli svårare att upprätthålla på många små enheter jämfört med det statligt reglerade Systembolaget. Ytterligare ett argument är att Sverige tidigare varit ett föregångsland inom alkoholprevention, och att varje steg mot liberalisering kan tolkas som ett försvagat folkhälsoarbete.
Vad säger forskningen och erfarenheter från andra länder?
Forskning visar att tillgänglighet och försäljningskanaler påverkar alkoholvanor i ett samhälle, men effekterna varierar beroende på utformning och kontrollnivå. I flera EU-länder, där gårdsförsäljning är tillåtet sedan länge, har ingen tydlig koppling till ökad total alkoholkonsumtion kunnat fastställas – så länge försäljningen sker under reglerade former.
Erfarenheter från länder som Finland och Danmark visar att småskalig försäljning ofta är förknippad med turistnäring, kultur och matupplevelser, snarare än masskonsumtion. Samtidigt har forskare påpekat att förändringar i försäljningsstruktur kan ha långsiktiga konsekvenser som inte alltid syns omedelbart.
Svensk forskning framhåller vikten av att utvärdera reformen noggrant under de första åren och vara beredd att göra justeringar om negativa folkhälsoeffekter uppstår.
Hot eller möjlighet?
Gårdsförsäljning av alkohol är varken en enkel väg till landsbygdsutveckling eller ett garanterat hot mot folkhälsan – effekterna beror på hur reformen utformas, efterlevs och följs upp. Med strikt kontroll, tydliga regler och aktiv information om ansvarsfull konsumtion kan gårdsförsäljning bli ett värdefullt tillskott för småföretagare och svensk dryckeskultur, utan att folkhälsan hotas.
Samtidigt måste lagstiftare, producenter och myndigheter ta ansvar för att följa upp utvecklingen och snabbt kunna agera om problem uppstår. På så sätt kan Sverige hitta en balans mellan entreprenörskap och folkhälsa – och skapa en modell som gynnar både besökare, producenter och samhället i stort.
Läs också: